Hujedamig
Ok. Ni ska få en snabb inblick i hur livet som tvåbarnsmamma inte alltid är en dans på rosor...
Sådär när tålamodet bara tryter och man bara vill skrika rätt ut.
En sån kväll har det varit ikväll.
Leo är extremt svår att lägga på kvällarna nu, mest vrång är han mot mig såklart. När pappa Daniel nattar så tar det max 40 min kanske och han krånglar inte ens en bråkdel av vad han gör med mig.
Det har blivit myyyycket värre sen Leia kom till världen och det är fullt förståligt helt klart. Men man orkar inte alltid vara den där bra mamman och ha tålamod.
Ikväll tog det 1 timme och 50 min innan han somnade. Det är nog nytt rekord.
Jag hann bli så arg på han flera gånger och det gör ju inte saken bättre. Men vad gör man...
Som tur är så skötte sig Leia ypperligt och sov mest.
Imorgon ska jag meddela dagis att dagsvilan får kortas ner ytterligare, nu vet jag att det inte beror på det men det kanske kan bli lite lättare att somna iaf...
Nu kanske ni undrar varför inte pappan hjälper till men det är så illa att han jobbar kväll varannan vecka.
Förr kunde jag tycka att det va lite skönt att få lite egentid men nu hatar jag dessa veckor.
Men det ska väl bli bättre nångång. Det gäller bara att va mer envis än va Leo är. Det om nått är en kamp i sig med den stora viljan i den lilla kroppen.
